Måndagsmorgon

Om man har adhd-barn hemma så är det frekvent hänt att saker försvinner. Nycklar, plånbok, lurar. I samtliga fall hittills har grejerna återfunnits.

Men sonens hemnycklar har varit borta i snart en vecka. Han har letat i jackor, väskor, hos flickvännen E osv. Inga nycklar. Borttappade nycklar o plånböcker stressar mig enormt.

Imorse var det iskyla ute o bilnyckeln t sonens bil var i alla fall inte borttappad men vad hjälpte det när bilen var som en isbit o dörrarna helt fastfrusna o gick inte att öppna. Sonen fick springa till bussen. Flickvän E hade en senare tid att passa så hon jag kom överens om att testa hårtorken. Så vi letade rätt på skarvdosan o hon satte igång. Det tog så där en halvtimme men sen så fick hon upp passagerardörren o åkte iväg till skolan. Och i passagerardörren hittade hon sonens hemnycklar.

Den där flickvännen han har gillar vi hela, familjen. De firade 1 år härom månaden. Väldigt rart på hela taget.

Själv är jag dyngförkyld. O orkar fixa lite o jobba lite stötvis men sen måste jag vila. Jag är dödstrött. Har lock för öronen. Snor upp i hjärnan. O luftrören ska vi inte ens tala om. Raskade av tre jobbmöten o fick också ett mkt positivt besked om en grej vi jobbat med sen januari. Herrejävlar så bra det kändes. Det har varit teamwork. Ett sjujävla bra teamwork.

Min vikarie?

Lillfisen får va hemma ett tag till också. Hon snorar o hostar även om hon är både feberfri o jäkligt pigg.

Vaknar 04

Och nu är klockan 06. O jag är irriterad över en sak o min hjärna vill inte släppa det.

Jag är tjurig. Och trött på förändringar. Kan inte nåt bara få vara som det brukar.

Jag borde sova men det går ju inte när man vaknar o har ont i humöret.

Och autocorrect. Jävla autocorrect. Om jag skriver får. Varför ska den ändra till går?

Om jag skriver o, ändrar den till i.

En kaffe på det här va?

Att sakna

Det senaste året har ju varit minst sagt annorlunda. Det flyttade in en Lillfis o livet ställdes på ända. Fel. Livet blev på ett annat sätt. På ända har det ju varit rätt länge. Och jag var inte förberedd på vilket rent jäkla helvete det skulle bli till en början. Ett litet barn som inte förstod varför hon plötsligt bodde hos mormor o inte hos sin mamma. Men vi stretade på. Hon grät. Jag grät i min otillräcklighet. Men nånstans på vägen vände det. Jag lärde mig. Hon lärde mig. Vad som funkade. Vi nötte in rutiner. De som visade sig vara viktigast. Jag lärde mig ta en paus o coola ner mig mitt i en fajt.

Men vi står här nu o vi fungerar. Lillfisen är en glad unge som utvecklas finfint. Hon är dessutom väldigt rolig o påhittig.

Sen kan man nog sakna saker som; spontana middagar med vänner, egentid gör vad man nu känner för, utekvällar, spelningar. Spontanitet. Det finns det inte mkt utrymme för nu.

Ngt jag inte saknar är mitt medberoende med Lillfisens mamma. För mig blev det väldigt tydligt när Lillfisen flyttade in, att hon är mitt ”uppdrag”, inte hennes mamma. Även om jag genomskådade mig själv o förstod att jag tidigare var medberoende så är det inte helt enkelt att kliva av det tåget. Som anhörig vill man ju hjälpa till, laga, projektleda, lösa problem. Till o med när det inte går. Att lösa andra vuxnas problem är inte mitt jobb o hur mkt jag än vill så funkar det inte så. Det har jag vetat länge men ändå har jag inte slutat försöka. Tror det är min inre terrier som håller på o obstruerar.

Så med Lillfisens intåg i vårt hem här försvann en stor jävla säck med ångest i oro. För nu är hon här. Hon blir nog här ett tag. Och helt säkert kommer nog en del vänner försvinna på vägen. Men då får det va så.

Så att sakna ngt, ja, det är mina spontana infall. Det är dom jag saknar. Och semester på egen hand. Men jag kan leva med det o är helt okej med det.

Å ändå. Semester o semester, jag skulle bli svinglad om jag lyckas få in två barnlediga helger nästa, år så jag kunde åka till Luleå och Hälsingland. Två favoritställen. En beach i Karibien eller kompishäng i Luleå/Hälsingland? Jag skulle sååå välja det senare. Men jag är kanske lite eljest på mitt sätt 😂

Vobb

I måndags kom den lilla hem med feber o strax därpå kom hostan. Sen har hostan blivit riktigt illa o febern är på 39 grader. Men 4åringar knockar man inte med 39 graders feber.

Dans, lek, pyssel, måla o en hel del bolibompaappen, har det blivit. Så mormorn här har kunnat jobba.

Min arbetsplats vid köksbordet konkurrerar med allt från enhörning till katt

Måste säga att det ändå gått bra att jobba. Möten som bara kräver närvaro o lyssna är förstås lättast. Men de viktigaste mötena är ju alla mina arbetsmöten o kundmötena. Dom kräver lite mer i form av att undvika att 4åringen hörs med alla sina utläggningar 😁.

Inatt var precis hela familjen uppe vid 04.30. Lillfisen hostade en bra stund, så vi gick upp o fixade dricka o Alvedon för febern. Sonen hade inte kunnat somna alls men planerade att ta sig till skolan ändå. Han har ju också varit hemma, fast n 8nt i halsen som nu gett med sig.

Basse katt kom in o ville ha mat. Så ja vi hade en familjeträff i köket i ottan. Men sen gick alla o la sig utom sonen. Och jag vaknade 9.45. Lillfisen strax efter 10. Så vissa av oss har helt klart sovit gott ändå.

Lillfisens aptit är urusel när hon är sjuk (verkar aldrig hända mig) men igår fick hon i sig ca 2 msk havrepuffaf, en tugga rostbröd, 2 chicken nuggets o lite pommes, ett kinderägg o en glass. Så igår var en förhållandevis bra matdag. Men hon dricker massor vilket är jättebra. Hon är nog den törstigaste unge jag stött på nånsin. Alla dagar.

Nä fasen nu jobba jobba jobba.

Ny vecka

Livet o vardagen snubblar fram. Var på AW m kollegor i torsdags vilket var kanontrevligt. God mat, gott vin o en massa prat.

Sen var jag barnlös även på lördagen o åkte hem t BK o åt mat o drack vin o pratade ikapp.

Så jäkla härligt att få vara sin egen lite också.

Lagade pasta med tomatsås o burrata. Gott men jag skulle nog haft en skvätt ajvar i såsen. Det har jag lärt mig av Maria men jag glömde förstås.

Idag är vardagen här igen. Lillfisen kom hem från förskolan med feber o lite hosta. Så hon lär bli hemma några dagar.

Ska väl försöka jobba lite samtidigt. Tur jag köpt hem popcorn. Bra muta för att kunna genomföra kortare möten utan avbrott.

Next Next not finished

Ja jävlar vilken vecka. Det går i ett.

I måndags blev sonens bil på körd av en Volvo som skulle köra om och dom fick sladd. Ingen kom till skada o bilen behövde inte bärgas, så det går man väl va glad över, tänker jag.

Jäkligt svårt att fota i dagsljus men som ni ser blev det bara repor.

Det kör var i måndags o sen var jag till läkaren o sen skulle jag ta prover som en annan läkare skrivit remiss på men den remissen var nog bortglömd så det blev inget blod lämnat.

Sen jobba jobba satan. Tisdag på kontoret. En massa socialiserande. Klart ovant. Var helt slut i huvet när jag kom hem. Jag har liksom utvecklat min introverta sida rätt hårt senaste året.

Idag har jag haft fem möten o ett utvecklingssamtal på sonens skola. Frågade om lärlingsersättningen som inte kommit. Och det var ju inte så konstigt för jag har inte skickat in blanketten. När sonen började gymnasiet så kom han hem med en bunt papper som skulle fyllas i o tas med tillbaka. Där hamnade så även blanketten som skulle skickas till CSN. Nu är den i alla fall postad.

Så med lite tur så dimper det inte lite deg till sonen lagom till jul.

Vid 16snåret idag var det dags att hämta upp Lillfisen o hennes mamma vid förskolan. Åkte hem till mig o så fixade dom middagsbaguetter o jag drog o storhandlade.

När jag kom hem igen så var det spa i mitt badrum m nagellacksfix o grejer. Härligt. Nu är det läggdags för Lillfisen o sen ska jag köra hem hennes mamma. Sonen är hemma o kan barnvakta en sovande Lillfis.

Nu måste jag bara hålla mig vaken.

Helgen kom och gick

Den som hade bättre minne hade säkert kommit ihåg att förskolan var stängd i fredags. Jag kom på det innan jag åkte dit i vart fall. Raskade av ett par jobbmöten för att sen ta m Lillfisen o åka till kontoret.

Väl där fikade vi lite o jag visade runt. Men vi har ju sju våningar med öppet i mitten. Kunde liksom inte sluta tänka på händelsen i konserthuset i Uppsala o mannen som föll ner. Vad hände där egentligen.

På kontoret höll jag mig på plan 3. Det gick räcka. Jag är då jäkla höjdrädd så jag håller mig från räckena.

Efter kontoret köpte vi en ny dammsugare eftersom min pajat. Både sladden o ngt vid munstycket som gör att den repar golvet.

Slängde i oss en cheeseburgare resp nuggets på Donken i Häggvik innan vi åkte t Näsby parks bibliotek där det var sagoläsning o pyssel för barn. Vi pysslade en bra stund o sen tog vi en fika hos MoP innan vi åkte hem.

En lång jäkla, fredag blev det.

Lördag åkte vi till min kusin (en av 16 kusiner jag har kan tilläggas) med familj. Hon har barn i Lillfisens ålder. Vi lekparkade, lunchade, fikade o snackade ikapp. Sen mormor hamnade på hem så har vi ju inte firat jul tillsammans o så en pandemi o så dog ju mormor förra hösten så det har liksom inte blivit att vi setts. Livet liksom. Men det var så himla kul att ses. O nu hann vi ju snacka väldigt mkt mer än vi nånsin hunnit en jul eller på ett kalas 😂

Idag har vi haft familjemiddag eftersom min mamma fyllt år i dagarna. Familjemiddag har vi inte haft på säkert två år. Förra året var det ju pandemi o Åre vaccin o året innan opererade mamma hjärtat o det tog en halv evighet (kändes det som) innan hon var på benen igen.

Så det var kul att samlas igen. Alla på plats. Toast till förrätt. O den franska köttgrytan jag inte kan stava till Boeuf, Bouf, Böff Bourginong. Orkar inte googla ens. Så trött är jag. Men ni fattar. Sen fick småkottarna garnera tårtan 😂

Däckbytardag

Ja, det blev ju ett jäkla åkande fram o tillbaka idag.

Från hemmet till förskolan.

Från förskolan till Mekonomen

Från Mekonomen o hem

Från hem till Mekonomen

Från Mekonomen till Täby C

Från Täby C o hem

Från hem till förskolan

Från förskolan till MoP

Från MoP till Brottby

Från Brottby till MoP

Från MoP o hem

Men så är sonens två nya däck fixade på fälgar för det obarmhärtigt höga priset av 885 spänn.

Och sen har vi fått på våra vinterdäck med hjälp av S.

Och vi åt middag på pizzerian i Brottby. Det var inte igår man var där precis. Jag bodde ju i Brottby 2004 – 2009. Inte så många år men jag gillar den där hålan väldigt mkt.

Valde en bolognesepizza. Alltså en med köttfärssås på. Minns att det var min favorit då det begav sig.

Den smakade som jag mindes den.

Hemma hos MoP såg jag en sån där bildkalender som jag gav dem i julklapp julen 2005. Den har morsan sparat. O där fanns en jättefin bild på sonen o hans pappa.

Här var sonens pappa fortfarande frisk. Det var tre år innan cancern kom. Nån sorts mjukdelssarkom som sen spred sig till lungorna. Sen var det godnatt efter 5 års fight.

När vi levde ihop så var han ju inte precis en fröjd att leva med. Men han var min stora passion. Efter 9 år separerade vi o det var en större fröjd vill jag minnas. Som en kalv på grönbete var jag. Älskade mitt nya sambofria liv. Jag har nog älskat det sen dess (2007). Men vi var trots vår stundtals rätt urusla relation vänner o älskade varann på ngt konstigt vis ändå. Och jag är oerhört glad att vi var kontanta med varann under hans sjukdomstid o när han dog. Och hur jäkla osams vi än var så, tvivlade jag aldrig på att han satte sin son på första plats, på en piedestal, vår son var hans allt. Och det är ngt sonen har med sig än idag. Han minns det. Och det är ju inte alla mina barn förunnade.

Ja fan. Det blev lite throwback thursday här idag.

Dotterns pappa var ju riktigt jävla kass och det har skadat henne. Det är så tydligt nu.

Lillfisens pappa är inte heller ngn höjdare. Dyker i bästa fall upp två ggr i månaden o tar m Lillfisen till Leos lekland i några timmar. Yeey. Vilken pappa va?

Jag önskar att dom dåliga papporna hade lite självinsikt o tog sitt usla föräldraskap o drog åt helvete i tid, istället för att förstöra sina barn. Det kommer inget gott ur det där.

Så nu fick jag det sagt. O det här blev ju en konstig tråd från bilåka o däckbyte till pizza o pappor.

Men min hjärna hamnar ofta på irrvägar. Nån sa ngt om att ha sina ankor på rad, jag verkar mer ha en sprängd anka.

Hektisk måndag

Hann inte med riktigt allt jag tänkt mig jobbmässigt under måndagen men det dök upp lite annat jobb som kom emellan.

Å andrasidan så styrde jag upp det här m däcken. Mekonomen får skifta däck på de två fälgarna torsdag förmiddag. Sen bokade jag in själva däckbytet h Sebbe kl 17. Fixade så Lillfisen får käka middag hos MoP under tiden.

Sen kollade jag med den höstlovsledige sonen om han kunde käka middag m Lillfisen idag tisdag o eftersom han sa ja, så ska jag gå ut o käka m en kompis på ett lokalt ställe här i närheten. Då är jag hemma till nattning.

När jag ändå var i farten o så där energixk igår så var det väl lika bra att planera in en smula egentid.

Nu var det ju inte meningen att jag skulle va vaken nu, kl 04.12. Men jag somnar väl om sen. Kanske.