Hemma igen

Kringelikrokvägen till landet gick betydligt långsammare så här års.

Men det var jätteskönt med miljöombyte. Vi har eldat inne, spelat spel för stora o små. Vi har druckit lite glögg. Mest av allt har vi hasat runt i myskläder allihopa.

Jag är ffe väldigt trött och sliten så jag bestämde mig nu för att sjuka mig några dagar och verkligen komma igen o bli frisk. Jag tror det straffade sig att försöka göra allt samtidigt som jag var sjuk.

Så jag ska checka min jobbkalender o se vad jag behöver dela ut för uppdrag till mina kollegor. Japp. Så får det bli.

Bedrövligare

Nej lagom tills luftrören började kännas en smula bättre så slog bihåleinflammationen till. Satan i helvete vad ont det gör.

Var hos doktorn. Hamnade i ett isoleringsrum. Fick penicillin o nån nässpray med kortison. Sen sa hon till mig att sluta röka.

Jag vet att jag borde svarade jag. Men livet kommer emellan hela tiden. Finns ingen kraft till att ta tag i det. Ingen ursäkt säkert men så känner jag. Får typ panik av bara, tanken på att utsätta mig för nikotinabstinens

I alla fall så har jag ett mindre apotek på köksbänken nu.

Och jag har 1,5 timme på mig att vila för sen ska Lillfisen hämtas.

Jag kan inte ens äta som folk för att smärtan i ansiktet hindrar mig från att tugga. Funderade på soppa. Men jag får inte in en sked i munnen heller.

Smoothie kanske. Sugrör.

Jag hoppas penicillinet jag fick gör susen snabbt nu. Men har läst på o förstår att det inte nödvändigtvis tar bort smärtan. Bara infektionen.

Vi får väl se. Jag känner mig om möjligt ännu ynkligare och lite uppgiven.

Vardagsrummet o hemmet i allmänhet

Jag har ju tillbringat oerhört mkt tid hemma o just vardagsrummet som förvisso bara är hälften så stort som mitt förra. Eller lite mer än hälften borde det nog vara eftersom förra var 24 kvm om jag minns rätt.

Att fota med adventsljusstaken tänd blev kanske inte så bra. Och jag har en Emmafåtölj som var min mormors. Den flyttas runt här i lägenheten för den har som ingen perfekt plats. Men jag kan inte med att göra mig av med den.

Djungelgardinerna är inne på tredje året nu. Gardinstången borde sitta högre upp men då måste jag hitta nya gardiner.

Hur som, så tycker jag mycket om mitt vardagsrum. Faktiskt hela, lägenheten. Planeringen är bra. Stort kök. Skåpen o lådornas planering lämnar en del övrigt att önska men man river ju inte ut ett 5 år gammalt kök bara sådär.

Nån gång ska det målas om för alla väggar är vita. Det är för all del fräscht men inte min grej.

Nu har jag plockat iordning alla rum. Jag är nu inne i en ordningsam period tydligen. Så där så det blir fint innan man slår sig ner i soffan. Det var rätt länge sen jag hade en sån period.

Idag är en bra, dag förkylningsmässigt men jag vågar inte precis ropa hej.

Två pedagoger på förskolan har testat positivt för covid. Inte på Lillfisens avdelning men det kan ju ta fart. Men jag ids inte oroa mig för det också. Det blir som det blir. Vi kan inte gärna låsa in oss.

Nog om det. Nu ska jag kolla serie. Imorgon är det 1 december o muminkalendern står redo i Lillfisens rum. Apropå hennes rum. Vilken jävla tur jag köpte en fyrarummare för tre år sen. Jag hade ju länge velat ha ett extra rum av ngn inte direkt uttalad anledning annat än att det kunde vara bra att ha.

Och jo. Tänk vilken tur. Att Lillfisen kunde få ett eget rum här. Fattar inte hur jag hade löst det annars. Skaffat bäddsoffa? Jag är för gammal. Och för tjock för bäddsoffa.

Well Well. Nu soffhäng.

Matlagning i sjukstugan

Jag orkar just inte laga mat direkt. Igår åt vi mat fr Donken. Idag toast. Fredag o lördag blev det varmkorv. Knäckepizzan är från förra veckan ngn dag när jag trodde att min förkylning vänt.

På de här åtta dagarna jag varit sjuk så har jag vid två tillfällen inbillat mig att det var på väg att vända.

Men så var det ju inte o idag mådde jag sämre än nånsin. Men det m vila är ju så lagom lätt med en 4åring som ska levereras o hämtas från förskolan, jobbmöten som inte går att flytta eftersom det hänger ihop m aktiviteter som involverar ett 20tal personer på ett nattjobb i veckan. Sånt ställer man inte in för att en i min roll blir sjuk. Jag ska ju inte utföra jobbet men jag måste ha koll för om saker går åt helvete så är det jag som står i skottlinjen.

Min mamma åkte förbi apoteket åt mig idag för att hämta medicin som min vårdcentral skrev ut. 2 sorters hostmediciner. Plötsligt händer det, att min vårdcentral levererar. Behövde inte ens gå dit. Och en fullmakt till mamma kunde fixas på nätet m bankid. Tog kanske 10 minuter, eftersom mamma skulle godkänna på sitt håll.

Medicinerna levererades sen av mamma till min altan. Vi vinkade genom fönstret.

Nu hoppas jag dom hjälper så jag får sova inatt. Sömn är ju den bästa medicinen men ack så svårt med dom här knastrande o rosslande luftrören.

Man kan inte va smart varje dag

Hade jag varit smart hade jag ägnat dagen åt vila medan Lillfisen bakade pepparkakor hos Mormor B (min mamma alltså).

Det. Gjorde. Jag. Icke.

Istället så gick jag in i mitt förråd o tog ut julsakerna. Där uppstod en sorts kedjereaktion. En massa saker åkte ut, omorganiserade lite så jag frigjorda en hylla till Lillfisens pyssellådor.

Bar ut en massa till bilen. En påse till tippen med blandade sladdar o skit. Två påsar till Kyrkans secondhand. En snowboard + dojjor till sportbytarboden.

Dammsög. Dammade. Placerade ut lite julpynt.

Sen har jag ju varit helt slut. Jag är ju ingalunda frisk men jag sov rätt bra inatt vilket gjort mig på gott humör. O hur som helst var det roligare att greja lite här hemma än att bara vila.

Ljusslingan kom upp på ny plats för året.

Nu ska den lilla nattas snart. Sonen drog o tränade.

Godkväll.

Sjukstuga

Ja först var Lillfisen sjuk hela förra veckan. Febern försvann på lördagen för 8 dgr sen men snor o host hänger kvar.

I söndags blev jag sjuk o det har varit väldigt envisa symtom (förr skrev man f ö symptom med p men jag noterar på senare år att man lite fasat ut p:et).

Första tre dagarna i veckan var Lillfisen hemma med mig, mest för att jag var för sjuk för att köra henne till förskolan. Och så jobbade jag samtidigt. Jag borde vilat men det är så mkt jobb så det går liksom inte att flytta hur många möten som helst när det inte finns kalenderluckor att flytta dom till. I torsdags körde jag i alla fall Lillfisen till förskolan o vinkade av vid grinden. Sen ställde jag in ett möte m chefen. Ni vet såna där möten som faktiskt inte har med mina arbetsuppgifter att göra. Det är ju ändå ren avrapportering. Jag hade kunnat skriva en rapport istället men chefer verkar vilja ha det lite mer personligt.

Nåja. Torsdag o fredag var i huvudsak vila vila. Vila har inte gått så bra ändå för så fort jag legat eller halvlutat mig så bråkar luftrören. Vem fan kan vila ackompanjerad av en rasslande hals liksom.

Febern har kommit o gått. Tog ett covidtest för säkerhets skull som kom tillbaka negativt. Det var ju för väl ändå.

Idag är det pepparkakebak hos min mamma. Tanken är att Lillfisen o hennes mamma ska dit. Men givet att jag känner till att den hulda modern till Lillfisen var på bowlingen o drack öl igår, så misstänker jag starkt att hon inte kommer närvara. Hon som inte gjort annat i veckan än att se fram emot pepparkakebak.

Men jag kan ju ha fel. Jag hoppas ju ofta ha fel när det kmr till dottern min men har oftast rätt. Tror alla som levt i ngn skev relation (som anhörig eller sambo till ngn m visst missbruksproblem) känner igen det där.

Nåja. Vi är vana. Och jag har inte för avsikt att hitta på ngn ursäkt för dottern min. Den tiden är förbi. Jag hittade ju jämt på ursäkter för dotterns pappa när min dotter var liten. I ngt försök att skydda henne o inte låta henne känna att hennes pappa var en idiot. Det ska man inte göra. Var o en får äga sina egna tillkortakommanden. Och ju förr barn lär sig hur deras föräldrar är, desto bättre som jag ser det.

Hur som, åter till bacilluskernas förlovade land… Det är liiiite bättre idag. Kanske lätt att bli lite bättre med tanke på hur skit jag mådde igår. Men jag har sovit mer än ngn annan natt i veckan. Sömn. Denna fantastiska medicin. Verkligen universal

F ö kan man lätt tro att en 4åring ska vara långt mer jobbig att ha hemma så länge men det har det inte. Hon är i en härlig fas av att vara nöjd o tillfreds o ställer inte till med ngt annat än lite stök från kojbygge, pyssel, målarverkstad, pärlor. Men jag har en ny dammsugare så det går bra.

Nu vänder det tror jag o om några dagar kan jag betrakta mig som frisk igen. Ja, vi bestämmer det.

Inatt inatt

Det går åt fel håll m förkylningen för mig. Luftrören låter som om det flyttat in ett gäng från ngn sekt som talar i tungor. Det gurgla, piper o kväser. Å hur fan ska man kunna somna då.

Svaret är:  inte på jävligt länge.

Täppt. Nyser. Snörvlar. Bihålorna smärtar. Och igår försvann lukt och smak.

På Lillfisens förskola har hälften av barnen varit hemma så det luktar RS virus, skulle jag säga. Men eftersom lukt och smak försvann igår så har jag beställt ett covidtest.

Lillfisen mår finfint m snorar o hostar ffe. Men hon lär va smittfri. O kan därmed gå på förskolan men jag har inte haft ork att lämna.

Idag tänker jag inte jobba så mkt. Bara kolla lite mail. Behöver vila.

Har testat att äta kaviar på ägg idag o det smakade…. Ingenting.

Glass har jag också testat o då känner jag svagt av socker i alla fall.

Lillfisen ville att jag skulle lukta på hennes nytvålade händer o det luktade inget.

Ja, fy fan det här var inte muntert. Jag behöver sömn mest av allt. Fick nog ihop ett par timmar efter två tre inatt i alla fall .

Ofas

Jag är nog lite i ofas just nu. Förmodligen för att det är ett par saker som skaver samt att jag är förkyld o en smula ynklig.

Men det tar sig konstiga uttryck. Jag kan, alltså inte se på några av de serier jag tänkt se.

Maid. Blir helt stressad o irriterad redan efter 20 minuter o måste stänga av.

Bonusfamiljen. Stress.

Silje, dokumentären om mordet på den norska flickan 1994. Polisutredningen är så undermålig o jag blir så jävla upprörd över allt o de stackars pojkarna som fått leva med att ha blivit utpekade som mördare när de var 4,5 o 6 år gamla. Kunde inte se klart. Mådde dåligt.

Så jag återgår väl till att kolla vidare på Seinfeld. Där händer inga jobbiga saker. Totalt menlöst o icke upprörande.

Det enda jag verkar klara just nu.